Förlåtelse, ståndaktighet och seger

Tafsir av shejk Abd ar-Rahman as-Saʿdi

Sedan nämnde Han vad de sade och hur de bad sin Herre om hjälp. Han sade: ”Deras enda ord var” – det vill säga i dessa svåra situationer – ”Herre! Förlåt oss våra synder och våra överträdelser i vårt handlande.” Överträdelse innebär att gå över gränsen till det förbjudna.

De visste att synder och överträdelser hör till de främsta orsakerna till att bli övergiven, och att avstå från dem är en orsak till seger. Därför bad de sin Herre att förlåta dem. De förlitade sig inte heller på den ansträngning de hade gjort genom att visa tålamod, utan satte sin tillit till Allah och bad Honom att göra dem stadiga när de mötte de otrogna fienderna och att ge dem seger över dem. De förenade alltså tålamod och att avstå från dess motsats med ånger, bön om förlåtelse och att be sin Herre om hjälp. Därför gav Allah dem seger och lät dem få ett gott slut i detta liv och i det kommande.

Tafsir av imam Ibn Kathir

De hade inget annat återkommande tal än: ”Herre! Förlåt oss våra synder och våra överträdelser i vårt handlande, gör oss stadiga och ge oss seger över de otrogna.”

Tafsir al-Baghawi

Hans ord, den Upphöjdes: ”Deras enda ord var” – detta står som predikativ till kāna, medan dess subjekt är frasen ”att de sade”. Innebörden är: När deras profet hade dödats var deras enda ord: ”Herre! Förlåt oss våra synder”, det vill säga de mindre synderna, ”och våra överträdelser i vårt handlande”, det vill säga de stora synderna, ”gör oss stadiga” – så att våra fötter inte vacklar – ”och ge oss seger över de otrogna.” Han säger alltså: Varför gjorde ni då inte likadant och sade samma sak, ni som är Muhammads följeslagare?