Bön om befrielse och hjälp

Tafsir av shejk Abd ar-Rahman as-Saʿdi

Detta är en uppmaning från Gud till Sina troende tjänare och en eggelse till dem att kämpa för Hans sak. Det har blivit en skyldighet för dem, och de får allvarlig förebråelse för att de försummar den. Han säger: ”Varför kämpar ni inte för Guds sak?”, när det samtidigt finns svaga män, kvinnor och barn som inte förmår finna någon utväg och inte vet vilken väg de ska ta. Ändå utsätts de för det grövsta förtrycket från sina fiender.

De ber Gud att föra dem ut ur denna stad, vars invånare handlar orätt mot sig själva genom otro och avgudadyrkan och mot de troende genom att skada dem, hindra dem från Guds väg, förbjuda dem att kalla människor till sin religion och hindra dem från att utvandra. De ber också Gud att skänka dem en beskyddare och en hjälpare som räddar dem från denna stad vars invånare handlar orätt. Er kamp i detta fall blir därför ett försvar av era familjer, barn och närstående, inte en kamp vars syfte är att eftertrakta de otrognas egendom.

Även om en sådan kamp har en stor förtjänst och den som uteblir får allvarlig förebråelse, är kampen för att rädda de svaga bland er ännu mer belönad och till större nytta, eftersom den innebär att fienderna hålls tillbaka.

Tafsir av imam Ibn Kathir

Den Upphöjde uppmuntrar Sina troende tjänare att kämpa för Hans sak och att sträva efter att rädda de svaga i Mecka – män, kvinnor och barn som vantrivdes med att stanna där. Därför säger den Upphöjde: ”de som säger: ’Herre! För oss ut ur denna stad’”, det vill säga Mecka. Detta liknar Hans ord: ”Och hur många städer var inte starkare än din stad, som drev ut dig” (47:13).

Därefter beskriver Han staden med orden: ”vars invånare handlar orätt”. Och: ”Skänk oss från Dig en beskyddare och skänk oss från Dig en hjälpare”, det vill säga: låt någon från Dig bli vår beskyddare och hjälpare.

Al-Bukhari sade: ”ʿAbd Allāh ibn Muḥammad berättade för oss; Sufyān berättade för oss, från ʿUbayd Allāh, som sade: Jag hörde Ibn ʿAbbās säga: ’Jag och min mor var bland de svaga.’” Sulaymān ibn Ḥarb berättade för oss; Ḥammād ibn Zayd berättade för oss, från Ayyūb, från Ibn Abī Mulayka, att Ibn ʿAbbās reciterade: ”utom de svaga bland männen, kvinnorna och barnen” och sade: ”Jag och min mor var bland dem som Gud, den Mäktige och Majestätiske, ursäktade.” (Muḥammad: 13; Abī.)

Tafsir al-Baghawi

Hans ord: ”Varför kämpar ni inte?” betyder: Varför går ni inte ut i strid? ”För Guds sak” betyder: i lydnad mot Gud. Han förebrår dem för att de försummar kampen.

”Och för de svaga” betyder: för att försvara de svaga. Ibn Shihāb sade: ”För de svagas sak, för att befria dem.” Det har också sagts: för att befria de svaga ur avgudadyrkarnas händer. Det fanns en grupp sådana i Mecka.

”Bland männen, kvinnorna och barnen” som utsattes för mycket lidande från avgudadyrkarna, ”de som” ber och ”säger: ’Herre! För oss ut ur denna stad vars invånare handlar orätt’”, det vill säga Mecka. ”De som handlar orätt” syftar på avgudadyrkarna. ”Dess invånare” betyder: invånarna i den stad vars kännetecken är att dess folk är avgudadyrkare.

Ordet ”som handlar orätt” står i genitiv eftersom det beskriver invånarna. När ”invånarna” återförs på staden blir det som om handlingen tillskrivs staden, på samma sätt som i uttrycket: ”Jag mötte en man vars öga var vackert.”

”Och skänk oss från Dig en beskyddare”, det vill säga någon som tar hand om våra angelägenheter. ”Och skänk oss från Dig en hjälpare”, det vill säga någon som skyddar oss mot fienden. Gud besvarade deras bön. När Guds sändebud ﷺ intog Mecka utsåg han ʿAttāb ibn Asīd till ledare över dem, och Gud gjorde honom till deras hjälpare, som skipade rättvisa för de förtryckta mot de orättfärdiga.